staffansliv

Jag har ju lite struntat i att göra såna där nyttiga saker man måste den senaste tiden. Typ städa och vädra ur lägenheten. Nu är det gjort och det känns så skönt. Jessica sa att det glänste härinne.

Har haft lite funderingar om det här med att läsa läkarprogrammet i Polen. Jag har ju uppenbarligen inte betygen till det i Sverige. Men vågar jag verkligen binda mig till Polen i sex år? Har funderingar på att läsa i Sverige och bli antagen via högskoleprovet eller PIL på KI.

Jag har ju sån separationsångest att det är äckligt liksom. Hur ska jag då kunna överge mitt land i så många år? Och är det verkligen så viktigt för mig att bli läkare? Varför är det så viktigt? Jag har haft den drömmen i så många år att allt annat känns otänkbart.

Så många frågor och inga svar.

---

Jag vet att Du tvivlar på din verklighet
Efter all förlorad identitet
Men som ett träd som blommar på en asfaltsgård
Vill jag krypa fram när det är svårt

Oh Du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark 
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror 
Att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

Och jag bara avgudar Ted Gärdestad.