Då var det snart nyår.
Nytt år och nya möjligheter. Undrar vad som ska hända? Jag tänker att nästa år fan inte kan bli sämre än detta. Peppar, peppar.
Just nu njuter jag dock av sällskapet här i Solna hos Kalle och Wickan. Och Siméla såklart som jag inte sett på två år.
Imorgon blir det finmiddag och sen till skinnarviksberget på tolvslaget. =) Jag önskar er alla ett väldigt gott nytt år och hoppas ni har det bra.
Just nu njuter jag dock av sällskapet här i Solna hos Kalle och Wickan. Och Siméla såklart som jag inte sett på två år.
Imorgon blir det finmiddag och sen till skinnarviksberget på tolvslaget. =) Jag önskar er alla ett väldigt gott nytt år och hoppas ni har det bra.
Julen.
Julen har spenderats hos mina föräldrar i Sandviken och har varit jättemysig. Massa fina klappar och julmiddag hos moster och morbror. Allt var frid och fröjd tills någon upptäckte att hela matsalen stod i lågor. Vi lyckades dock släcka den med enorma hinkar vatten.
Juldagen var jag, Robert och Kalle hemma hos en Dennis. Det slutade med att alla stack illa kvickt ner till någon krog och av någon underlig anledning råkade jag, Kalle och Ville bli kvar där. Vi drog och jag tog bussen hem. På det stora hela taget, en trevlig kväll.
I övrigt bara slappat och imorgon åker jag med Siméla till Stockholm igen.
Peace!
Varför längtar man så?
Har ni tänkt på att man så ofta längtar efter svunna tider? Man glömmer bort allt negativt från då och allt som påminner om dåtiden är inbäddat i ett rosenskimmrande hölje.
Jag längtar efter dom första tjuvrökarblossen bakom Sandvikens bibliotek, NV-4 på Pauliskolan, Coffee corner och folköl i Boulognern.
Jag kommer kanske sakna den här tiden också. Någon dag när jag har blivit mer seriös och vuxen, på riktigt.
Och jag blir alltid lika glad av Eleni Menegakis skratt, Elena Paparizous framträdande av My number one och Ted Gärdestad på hög volym.
Vad ska man göra?
Jag undrar så vad jag ska göra med mitt liv? Jag har ett liv, men vet inte alls vad jag ska göra. Har funderat på följande:
1. Jobba och skriva högskoleprovet så många gånger att jag till slut får så pass bra poäng för att läsa medicin. (Läsa i Polen är inte längre ett alternativ)
2. Strunta i att läsa medicin, ta en master i nygrekiska och sen läsa sjuksköterskeprogrammet istället.
Alltså, livet går ju att leva rätt enkelt bara man nöjer sig med medelmåttig lön, ett jobb man "typ" trivs med och inte finner meningsfullt direkt, om man inte bryr sig var man bor osv.
Jag känner bara att jag skulle vilja ha så mycket mer än det här. Det känns ibland som jag bara står och stampar på en jävla fläck jag inte alls gillar. Ungefär som att livet inte har börjat.
Jag hör om alla som läser sina drömutbildningar på universitetet, reser runt i indien, är skidguider i alperna eller jobbar som volontärer i afrika. Själv sitter jag sjukskriven i en jävla lägenhet i Upplands Väsby.
Jag är inte avundsjuk eller missunnar folk att leva ut sina drömmar, men när är det min tur?
För att undvika människor som tänker tala om för mig att man är sin egen lyckas smed och det är bara att bestämma sig; Hey you, reality check. I det här läget har jag endast 80 % av en lön med kontrakt på lägenhet, en avbetalning, abonnemang på telefonen och en hel drös med krångel. Så det är inte bara att kasta sig ut och göra vad jag vill. Det handlar också om förpliktelser och avtal som måste klaras upp innan jag kan göra något åt saken. Och framför allt ansvar.
Snart jul.
Först och främst vill jag önska er alla en jättefin jul. Och sänder även en tanke till alla dom som inget har eller ingen har. Läste i Metro att det var så många volontärer på stadsmissionen i jul att de var tvungna att säga nej till många andra som också ville jobba volontärt där. Det är sånt som får mig att tro på mänskligheten.
Förut gillade jag inte julen, men numera har den faktiskt börjat kännas riktigt mysig. Att den börjar kännas mysig kanske beror på att jag firat jul på jobbet i fyra års tid så att jag liksom ja... börjat längta efter att fira den med dom som jag är närmast. Dvs. familjen.
Igår hade jag, Robert och Jessica myskväll med lussekatter, Äpplekanel-te och hyrd film. Såna kvällar värmer oerhört.
Nyår firas hos Kalle! Något som också är något att verkligen se fram emot! Laga mat tillsammans, umgås och titta på fyrverkerier.
Kväll på M'bargo. And those were the days of our life.
Förut gillade jag inte julen, men numera har den faktiskt börjat kännas riktigt mysig. Att den börjar kännas mysig kanske beror på att jag firat jul på jobbet i fyra års tid så att jag liksom ja... börjat längta efter att fira den med dom som jag är närmast. Dvs. familjen.
Igår hade jag, Robert och Jessica myskväll med lussekatter, Äpplekanel-te och hyrd film. Såna kvällar värmer oerhört.
Nyår firas hos Kalle! Något som också är något att verkligen se fram emot! Laga mat tillsammans, umgås och titta på fyrverkerier.
Kväll på M'bargo. And those were the days of our life.
Känd och smal, känd och smal!
Idag börjar mitt nya smalare liv. Jag har fått Xenical på recept av min läkare och det är fan i mig slut på godis och mängder av kolhydrater nu.
Det här ska jag bli - än en gång.
Filosofering på torsdagskvällen.
Som bekant så fikade jag med Jessica idag och vi hade väldigt mysigt. =) Det blev nybakta gifflar, kaffe/te och många skratt.
Jag har ju lite struntat i att göra såna där nyttiga saker man måste den senaste tiden. Typ städa och vädra ur lägenheten. Nu är det gjort och det känns så skönt. Jessica sa att det glänste härinne.
Har haft lite funderingar om det här med att läsa läkarprogrammet i Polen. Jag har ju uppenbarligen inte betygen till det i Sverige. Men vågar jag verkligen binda mig till Polen i sex år? Har funderingar på att läsa i Sverige och bli antagen via högskoleprovet eller PIL på KI.
Jag har ju sån separationsångest att det är äckligt liksom. Hur ska jag då kunna överge mitt land i så många år? Och är det verkligen så viktigt för mig att bli läkare? Varför är det så viktigt? Jag har haft den drömmen i så många år att allt annat känns otänkbart.
Så många frågor och inga svar.
Jag vet att Du tvivlar på din verklighet Efter all förlorad identitet Men som ett träd som blommar på en asfaltsgård Vill jag krypa fram när det är svårt Oh Du låt kärleken slå rot Och växa sig stark Fast livet kan ta emot För hur ska vår ensamhet ta mark När ögonen tror Att ingenting gror För en gångs skull låt kärleken slå rot
Och jag bara avgudar Ted Gärdestad.
Brist på disciplin och fikastund.
Idag hade jag bestämt mig för att gå upp 9 trots ledig dag. Detta för att städa lägenheten som inte varit i såhär dåligt skick sen jag vet inte när. Det slutade med att jag vaknade vid 13 och halva dagen har gått. Känns sjukt kasst, men nu har jag iaf hällt i mig "morgonkaffet" och tänkte börja saneringen snart.
Här i Stockholm snöar det övermycket, vilket gör mig jätteglad och nöjd. Okej, SL har som vanligt ingen direkt beredskap att räkna med, men det gör inget när julen känns så nära och vi har riktig vinter. =)
Imorgon ska jag till 31:an och jobba igen. Känns rätt kul att vara där. Roliga kollegor, bra chef och världens bästa mentor/inskolare. Trots att jag faktiskt längtar riktigt mycket till 34:an så kommer det här säkert gå galant. Om D jobbar imorgon tänkte jag be om en liten repetition i Konflikthantering/Hot & Våld.
Ikväll ska jag fika med Jessica när hon kommer från universitetet. Var länge sen vi sågs så det ska bli trevligt. =) I övrigt inget nytt under solen.
Åh panayia mou vad jag saknar dig ofta Nora.
It finally happened - all over again.
Snart jul och snart nytt år. Nystart för mig. Jag såg Bridget Jones dagbok igår och bestämde mig för vad jag var tvungen att göra. Precis som henne - berätta sanningen om mig själv. Hela sanningen. Tack för idéerna Rene Zellweger och co.
Löften inför det stundande året och framtiden:
1. Tappa minst 13 kg.
2. Hitta trevlig partner och inte engagera mig i följande: Människor med storhetsvansinne, människor utan ansvarskänsla, pretentiösa idioter, pervon - och framför allt fucking sluta hänga upp mig på en person som besitter alla dessa egenskaper.
Här och nu börjar det. Det som känns som mitt nya liv. Jag är back on track och jag kan göra vad jag vill. Idag har dock varit en karaktärslös dag. Ingen frukost. Var till Sollentuna och träffade Noomi. Vi pratade astrologi, hälsa/motion och familjekonstellationer. Stötte in i Stina en snabbis.
Sen hem och vältrade mig i oerhört onyttig mat vilket det SKA bli stopp på nu. Drack kopiösa mängder kaffe och kollade på diverse dåliga daytime-serier.
Kvällen har varit lugn. Jag pratade med min kusin på Cypern. Hon har blivit antagen till alla fyra universitet hon sökt. Så till hösten börjar hon plugga business studys i England.
I helgen vet jag inte vad som händer. Någon dag ska jag träffa Robert iaf, så får se vad vi hittar på. Kanske detta?
