Feta mediokra bögar.

Jag har ganska medvetet undvikit gaysajten qruiser den senaste tiden. Jag orkar helt enkelt inte med all besatthet av sex, fashion, anorektiska twinks med mera. Jag kanske är lite bitter och cynisk, men jag är varken intresserad av varken kärlek eller sex. Kanske totalt asexuell rentav.
Jag orkar inte spela spel, vara svårflörtad och otillgänglig på låtsas. Det är nog tyvärr som jag alltid befarat; det är endast i sagorna de feta mediokra bögar får drömprinsen och hela kungariket - i evighet.

Åh vad härligt!

Vilken härlig eftermiddag jag har haft! Först lunchade jag med Camia och Monika och vi hade verkligen jättetrevligt. Pannkaka till lunch och glass till efterrätt.
Kom hem och bara softade. Lade in lite bilder från nyårshelgen på facebook. Sedan stack jag ut och sprang tills vaderna värkte och jag knappt kunde andas. Men det är så skönt att komma ut och känna den bitande kylan mot ansiktet och bara springa tills man nästan stupar.
Imorgon åker jag hem till föräldrarna. Ska bli skönt. Något som är lite drygt med den här bloggen är att det typ inte funkar att göra styckeindelning osv. Ser ut som 10-åring har skrivt.

Invigning.

Igår invigde vi Roberts nya studentetta ute på Lappis. Musik, gott vin och trevligt sällskap. Alltså, det låter så hemskt när jag läser igenom min blogg, hur mycket fester det varit lately. Funderar faktiskt på att ta ett break från festandet överhuvudtaget. Kan nog vara klokt.
I övrigt inget nytt under solen. Imorgon är det jobb och på fredag ska jag på något möte med min chef och Karolina från Personal. Får se vad som sägs där.
Jag är så himla nervös över att börja jobba igen. Känns liksom som att jag numera kommer vara "den sjukskrivna" eller vad man ska säga. Det kanske låter superdumt, men ja, det är så det känns. Jag önskar så mycket att det här aldrig hade hänt. Att allt bara hade varit som vanligt. Jag hade gått i min lunk på 34:an, bott här och träffat lite vänner på helgerna. Det hade räckt för mig. Att allt bara hade varit normalt - att jag hade varit normal.

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

Life's a bitch and then you die. Eller?

Should'a been born on the Milky Way
Don't wanna belong to the world today
Oh, life's a bitch and then you die
Should'a been born on the Milky Way
I can't believe what I heard today
Oh yeah, life's a bitch and then you die


Eller är jag bara cynisk av ensamhet?

Tufft jävla liv.

Det senaste året har som sagt varit skit, mest. Sjukskriven från jobbet i mer än ett halvår. Och som jag gjort bort mig känns det oerhört olustigt att komma tillbaka dit. Jaja, ta tjuren vid hornen i all ära men det är liksom mycket mer än så. Jag behöver en förändring i livet liksom.
   Är nästan säker på att jag börjar läsa på folkhögskola efter sommaren. Jag behöver omväxling och lite nya vyer i livet. Dessutom verkar ljungskile folkhögskola vara en fantastisk skola. Tänk alltså att betala 3600 i månaden och då får man eget rum med toalett och i princip alla måltider. Det är ju liksom som ett internat, vilket jag tror passar mig väldigt bra.

Nu ska jag dricka kaffe och lyssna på Regina Spektor.

Lite utgång.

Igår kväll träffade jag Sofie för första gången på typ 4-5 månader. Var så otroligt kul att se henne igen. Jag, Robert, Jessica, Sofie och Emil satte oss på Bauer, götgatsbacken och bara snackade hela kvällen, men bröt upp vid 1 då Sofie och Emil skulle hem.
   Jag, Jessica och Robert fortsatte till Berns, som var helt okej. Bra musik, trevligt folk och ordentlig feststämning. Hann typ vara där en timme, men väl värt.
   Idag har bara varit slappdag framför teven med kaffe och sällskap av Robert. Imorgon blir det lite körigt. Hjälpa Robert att flytta, luncha med Sofie och boka in mig på jobbet.

Ha det gott alla!

Nyårsmorgon har vaknat, här på vår sida om stan.

Ja, ett nytt decennium med allt vad det innebär. Som jag tidigare sagt; nya möjligheter till ett nytt liv. Det här decenniet ska det bli väldigt bra har jag bestämt. När det avslutas kommer jag vara 32 år gammal. Så svårt att tänka sig. Det här blir de sista tio åren av min ungdom. Och dessa år ska förvaltas väl.
Nyårsafton hos Wickan och Kalle var helt perfekt och det var verkligen en riktig nyårsstämning. God middag och sen den fantastiska utsikten från Skinnarviksberget. Synd bara att Robert fick en astmaattack och fick åka hem.
Peace!

RSS 2.0